day of dreams, night of coffee
Idag (i natt) har jag gjort något jag aldrig tidigare gjort. I natt har jag skrivit historia.
Jag har varit uppe, vaken hela natten. Jag kunde inte sova. Först var det precis normalt, som man inte kan ibland bara. Men skillnaden mot hur det brukar vara som normalt är att jag aldrig somnade.
Jag vet inte om jag överreagerar, det kanske är normalt att ha sömnlösa nätter, eller om jag är helt käpp och har något psykiskt fel.
Men idag var i alla fall natten då jag var vaken. Hela natten.
Jag vet inte om jag är sjuk, har feber eller något liknande, faktum är att inte hunnit känna efter. Även då jag haft hela natten på mig.
Tiden kom då jag inte orkade anstränga en enda hjärncell till, att försöka soma, klockan visade halv två. Klarvaken var jag. Resten av natten var jag (som sagt) vaken, gjorde blad annat ett mycket efterlängtat fotbad.
Vid halv sex stillade jag (äntligen) mitt ihärdiga kaffesug. Det var det bästa jag gjort senaste 12 timmarna. För ett ögonblick kändes mitt liv lite meningsfullt igen.
Slutsats: Kaffe är något av det bästa som finns.
Nu ska jag skölja mitt ansitkte med kallt vatten och bege mig till skolan.
Skolan(!)
